Ja det var ju ett tag sen jag skrev, inga problem inget bloggande eller...Haha

Det var verkligen värt tre månader under skithögen. Känner mig starkare fast ändå så ynklig, som jag alltid sagt när det ordnat upp sig "Jag ska aldrig hamna där igen" men vad vet jag, jag har min otur. Det enda som avgör om det håller sig såhär bra är om jag sköter plugget. Med mitt läshuvud och självdiciplin så är det nemas problemas...Dock är jag ändå förberedd på det värsta...ALLTID så att jag inte bryter ihop totalt om det skulle skejta sej...

Lite av julglädjen kom tillbaka efter 5 år. Klarar dock inte av att göra något som jag förr delade med en enda person. Det tar emot att tänka på det, det gör det faktiskt. Trots tiden som gått så har inget läkt och skuldkänslorna över sista året tär på mig inifrån. Varje gång jag tänker på det så ger jag mig fan på att jag ALLTID skall göra allt för andra och aldrig svika dem. Man vet aldrig om morgondagen kommer...

Han hade velat att jag pyntade, att jag skulle glädjas lika mycket åt snön, tomtar, gran, julmat som förr. Men han sitter ju inte där och tänder första ljuset med mig som förr, han sitter inte på stolen bredvid vid julbordet, han står inte i fönstret och tittar på när jag skottar snö eller bygger snögubbar. Han vakar ju inte över mig, ingen fika som väntar när jag kommer in genom dörren...Det luktar inte sådär längre...

Julen...Det var det BÄSTA jag visste, handla julklappar, baka julkakor, pynta, LUKTEN av jul, sno en gran i skogen, snöänglar, gubbar, tända första ljuset med den enda jag hade.....Jag kan inte hålla det vid liv längre men tvingar mig själv för Julianas skull.....

Jag älskar dig, förut, nu och för alltid <3

Ja, det et jag inte...På något sätt för första gången på länge har jag ett slags  lugn i kroppen som får mig att bara....vara...Jag känner varken ilska eller sorg, glädje eller lycka...Jag bara är...

Såklart beror det på att jag tidigare i dag varit och kollat på en lägenhet jag kan få ha (Hur länge jag vill). Och som skulle passa mig perfekt. Trots att varenda jäkel skulle bli förvånad om jag inte fick den så kan jag öndå inte ta ut lyckan i förtid, fast jag vill. Den skulle passa mig som handen i handsken, eget litet rum till min dotter och ett litet till mig och ett kök o vardagsrum som SITTER IHOP (som jag alltid velat)...Men som alal säger så har jag ju haft en jädra otur de senaste 6 månaderna med ALLT, de som säger de vet inte preciiiiis allt men otur har jag verkligen haft...(På lotto också=)

Det vänder ju någon gång och denna gång tror jag blir då det blir ljusare...Men i samma stund, så är jag ju van vid att det skiter sig så är beedd ändå, men jag har ju ett inre jag som sitter och ber på sina bara knän att "FAN, jag är ateist men GUD HJÄLP MIG)...Så är det

Men ni vet...Jag kämpar ju för ett boende men när jag väl har det, vad ska jag gnälla över å?..Förmodligen kommer jag gnälla öve jobb, systemet i sverige, hur idiotiska alla är, ELLER att jag inte får den där datorn, mobilen, soffan, eller något annat dumt i Julklapp......Är det inte å det funkar...?! Vi alla gnäller...JA, bokstavligt talat GNÄLLER över att vi inte får något vi VERKLIGEN behöver, alltså VI TAR SAKER FÖRGIVET men när vi inte har det så är det ett jävla gnäll....You know what I mean?

Jag har lärt mig i alla fall och sen när jag väl satt där i den sitsen s mådde jag SKIT, och jag ångrade så in i helskotta att jag någonsin tagit saker förgivet...NU tar jag INGENTING förgivet, varken vänner, familj, EX, boende, jobb osv osv osv...Det tar mig inte l'ngre f;r det men mitt inre m[r bra....

EN sak till.....

Jag 'r ung, men jag 'r fasen s[ smartare 'n ni tror...Har ett v'ligt fult ordf;rr[d men det kommer 'ndras

EN SAK TILL. mina [ ' och ; funkar inte (a,a och o) det forsvann nyss sa maste starta om datorn

See you

Fick ett mail som gav lite ljus denna tråkiga söndag, vågar dock inte hoppas så mycket längre efter ett X antal misslyckade försök...

Jag försöker planera in så mycket som möjligt under december för att inte tänka på tråkigheter. Bl a skall jag den 8:onde göra håruppsättning på lollo samt sminkning för hon skall på julfest. Det gjorde jag förra året också och det var jätte kul. Skall även ordna hennes födelsedagsfest med bak, mat och lekar den 28:onde, Men det är en överraskning för alla gäster :D...Skall bli skitkul, hon fyller ju "Snart blir jag kärring" HAHA

Ja, det är den människan som ger mig lite ljus i mörkret, hon förtjänar något spektakulärt (längtar till hennes möhippa om hennes stolpskott till man kan fria).....

Mer har jag inte planerat, lite svårt när jag inte vet om jag har boende eller ej, Julafton är inte speciellt planerat då det inte är det bästa jag vet...Varje jul i 5 års tid har jag bara blivit nere, förlorade det bästa som existerat då...Den känslan kommer jag aldrig komma över <3 Jag älskar dig

Det går upp och ner, varken glad eller ledsen, bara ÄR i väntan på bra nyheter som varar...

In case I dont see ya, good morning, good day and good night.....

Ibland vill man inte gå upp...

Tar min dotter till dagis ändå så hon får se lite glada miner, så hon får leka och slippa mammas tjat hela dagarna =)

Medans jag går omkring, en hel dag på stan, lusten att plugga försvann för en dag...Går till mc donalds, 5 GÅNGER under hela dagen. inte ens åkt hem emellan, de måste tro jag är knäpp (dricker bara kaffe dock)

Går omkring...Funderar, sålde ett linne...Går omkring, träffade min enda vän en timme...Går omkring...

Ikväll har jag planerat o köpt fredagsmys, jag och Juli, Juli och jag <3

Om någon vecka vet jag inte vart vi har fredagsmys, om det blir något...Jobbigt att inte veta men har inget annat val än att vänta och kämpa...

Längtar till den dagen jag får ett JA, eller den dagen jag flyttar in MINA möbler permanent. Varje gång den tanken dyker upp får jag tårar i ögonen av glädje till att den dagen FAKTISKT kommer...Någon dag

Men glädje har jag ändå, tack vare min finaste Juliana, ni anar inte.....

Kollade på en lägenhet i dag, på 23 kvm, som jag fick om jag ville, låg i en risig"Stuga" med en klädkammare som innehöll en slags värmepump med trasigt golv. På vintern tar de in en maskin som tar bort fukt för det blir tydligen fuktigt där. Det som kunde fått plats var en fåtölj, en liten säng o en tv.....NEJ tänkte jag men vad ska jag göra jag är tvungen...

På vägen hem ville jag gråta men tänkte att nej...nej det MÅSTE finnas något annat. Jag får alltid en speciell känsla i magen när något är RÄTT eller om det verkligen skulle gå FEL, you know what I'm talking about?

Jag kände bara hur fel det var, det spelades upp i mitt huvud hur det skulle se ut ett halvår framåt...Faaan

Jag kom hem och tog fram annonsbladet som precis kommit med posten, såg en annons, en lägenhet, i JUST det området jag alltid velat bo...Åker förbi där varje dag med bussen och tänker jämt "Här verkar det så lugnt och mysigt, här vill jag bo"....Där var den, ett år iaf, inget flytta ut till sommaren utan ett helt år, Ger mig tid, den storlek jag vill ha, det UNDERBARA kök för en kock som jag, högst upp med FINASTE utsikten jag vill ha. Jag smälte direkt...

Såklart är det fler som hörde av sig, min mamma följde med som referens och det lät bra och lovande när vi va där, men svaret får vi PÅ MÅNDAG...

Det är just det där med att jag inte kan vänta...

Klart att jag fattar att jag säkert inte får den, klart att jag förstår att de kanske inte vill ha en unge i deras lägenhet. Men jag förklarade att jag blir bostadslös o har henne på heltid, inga problem med betalning och vi är lugna...Dom verkade verkligen vilja ge lägenheten till någon som BEHÖVER den. Mer kan jag inte göra, det känns hemskt...

Jag vet att jag blir förkrossad när jag får samtalet om att jag inte fått den. Det kommer kännas som att allt är emot mig, då är jag nästan körd...Men själva känslan, jag såg annonsen JUST DÅ, det var en JUST DÄR, den såg ut som I MINA DRÖMMAR, allt var så....så jag. som att det var meningen.....Mitt öde ligger i deras händer och jag BER till gud (fast jag är ateist) jag ber, till något, till ödet, till karma.....Jag kämpar mitt ass off det kan alla intyga på...

Men det behöver inte betyda att främmande männisor ser det. Jag får vänta..Och vänta...Och vänta

Annars blir det ett sunkigt rum på 23 kvm...Har inget annat val...

My life My way...

Värre kan det inte bli...

Det kan väl inte vara möjligt att han säger nej, med goda referenser och till ett sött ansikte som min dotters...

Snälla gode

Snälla

Jag ber

Jag kan inte annat än att skylla mig själv eller hur, mina problem skapas inte av någon annans handlingar utan pga mina egna. Jag tar det med en tår och ett "Nu jävlar", jag löser det på ett elelr annat sätt, får mycket hjälp av mina underbara föräldrar också <3

Nu satte jag mig i en sits som jag gråtit över nu ett tag men vafan, skärp mig, det var ju mitt eget fel så därför får jag nu ta mig i kragen och lösa det. Det är en låååång lång väg men så småningom når jag målet. Jag har alltid haft dåligt tålamod och velat att allt ska hända MED EN GÅNG, men nu är jag inte så och det glädjer mig att jag kunnat ändra den dåliga sidan med mig. =) Tummen upp för mig själv...

Om 2-3 år är beräknas jag vara färdig helt och hållet med studier, färdigutbildad till...Ja, något bra =)

Om 3-4 år beräknas jag ha mitt "Drömboende" som bara är mitt mitt mitt...

Vägen dit är lång och min dotter må va 6-7 år men det är då som hon verkligen behöver en fast punkt.

Det svåra är att inte låta något eller någon påverka den vägen jag valt för då vet man aldrig vart man hamnar...

NO MORE CRYING over my own shit

NO MORE listening to idiots who dont know me

NO MORE care for people who dont give a shit about me

Jag är jag, mitt liv mitt sätt

In case I dont see you "Good morning, good day, good night"