Det bara va....det bara var en eftermiddag med Juli, där jag gjorde vad jag känner för, men på ett sätt som hn förstår och gillar. Konst, harmoni, barnslighet.....och hon gillade mig, sa förlåt om hon gjorde fel, hon förstod när jag sa ifrån....Jag har nog insett det uppfostringssätt för henne som besparar mig frustrain, hur kommer det sig....

Jag är glad att jag fick hjälp, även om det inte är ett lyckopiller för livet så är det för mig ett hjälpmedel att inse det viktiga i livet. Något som  får mig att inte känna för tillfället, så jag kan gå vidare och bara se det otroliga framför mina ögon....................Jag skäms över att jag måste få hjälp för det...

HON LySSNAR PÅ MiG, Tro mig jag grät nästan, Det måste bero på att jag tvivlar på mig själv angående det.

Jag tar åt mig för mycket av vad andra säger om min dotters uppfostran

Orkar inte bry mig men det gör jag till slut.

Enligt dem är jag en kass mamma.

Men hon är glad

Där har jag en press, ett tvång att "JAG måste va si eller så"

NÄÄFAN, lämna mig ifred, ni vet inte hur det känns inom mig, i mitt hjärta i min hjärna......NI TROR NII VET och ger mig råd, men jag känner inte igen mig ett dugg.....Jag är jag, jag är svår men tro inte ni förstår.....Det är de värsta orden

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag har lämnat mitt öde i flera okända människors händer, vad får man för hjälp, en jädra massa mediciner, terapi...Men ibland känns det som att jag inte har något val, ibland känns det som att det inte är någon mening med det men jag gör som dom säg...

Många religösa skulle kalla det djävulen, som intar en männsklig form....   Det är något med mig, som jag själv inte förstår, något som växer och växer som jag bara vill bli av med. Det är som att det är en del av mig, den jag är. Är jag dömd att...

Många religösa skulle kalla det djävulen, som intar en männsklig form....   Det är något med mig, som jag själv inte förstår, något som växer och växer som jag bara vill bli av med. Det är som att det är en del av mig, den jag är. Är jag dömd att...

- Jag tål inte starkt ljus, det är alltid dämpat ljus hemma hos mig. Det gör mig obekväm att vara i lyse där man ser hela mig och jag får huvudvärk. - Jag känner mig illa till mods när jag går ensam bland en grupp med människor. Men jag är översoci...

Vart tar ni vägen, när ni vet....Ingenting, varför hände det? varför gjorde/sa jag så?....Hur i helvete blev det såhär illa.... Vart är tillflyktsstället, som borde vara säker, varm, hemma......Inte så främmande, det inre man har som borde kännas s...